30 november 2023
Tanzania är känt för sin rika kulturella mångfald, med mer än 100 olika etniska grupper och stammar. Majoriteten av Tanzanias stammar tillhör bantufolken, som utgör cirka 95 procent av landets befolkning.
Resten består främst av nilotiska grupper och ättlingar till inhemska jägare och samlare. En mindre andel av befolkningen har också arabisk eller indisk bakgrund, främst i kustregionerna, Dar es Salaam och Zanzibar.
En kort historisk översikt
Historien om Tanzanias stammar kan spåras tillbaka till khoisan-talande jägare och samlare, som tros ha varit bland de allra första invånarna i området. Under århundradena migrerade olika folkgrupper in i regionen, framför allt bantutalande folk från Väst- och Centralafrika.
De förde med sig järnbearbetning och nya jordbrukstekniker, vilket kom att påverka både landskapet och den etniska sammansättningen i det som i dag är Tanzania.
Större stammar i Tanzania
I Tanzania finns det fortfarande stammar som lever på ett mer traditionellt sätt, framför allt ute i byarna. I städerna, men även på andra platser, lever många människor mer modernt och i blandade områden där olika stammar och religioner möts. De identifierar sig fortfarande med sin stam, men bor ofta i vanliga hus och lever sida vid sida med andra grupper.

De största stammarna i Tanzania är bland annat:
Sukuma
Sukuma är den största etniska gruppen i Tanzania. De bor främst i nordvästra delen av landet, särskilt i Mwanza och Shinyanga, men även i delar av Tabora, Dodoma och Singida.
Tillsammans med chagga räknas de ofta som en av de mest inflytelserika stammarna inom både näringsliv och politik, sida vid sida med de indiska och arabiska minoriteterna.
Det finns begränsat med historisk dokumentation om sukuma, men man tror att deras förfäder härstammar från bantutalande folkgrupper i Västafrika. Migrationen till deras nuvarande område i Tanzania skedde under en lång period.
Historiskt har sukuma främst varit jordbrukare. De odlar grödor och bedriver småskaligt jordbruk. De är också kända för sin dans, Bugobogobo, ibland kallad ormdansen, som spelar en viktig roll i flera medicinska och andliga ritualer.
Nyamwezi
Nyamwezi är den näst största etniska gruppen i Tanzania efter sukuma och lever främst i västra Tanzania. Deras namn brukar översättas till “månens folk”, vilket speglar deras gamla traditioner av måndyrkan.
Man tror att nyamwezi slog sig ner i västra och centrala Tanzania redan på 1600-talet. Under början av 1800-talet bestod gruppen av flera kungadömen, bland annat Unyanyembe, Ulyankhulu och Urambo.
Unyanyembe blev särskilt inflytelserikt eftersom det kontrollerade Tabora, en viktig handelsstad, och hade nära kontakter med araberna på Zanzibar. Genom historien har nyamwezi varit kända för långväga handel och resor.
I det traditionella nyamwezi-samhället hade förfädernas andar en central roll i vardagen. Man trodde att de kunde påverka de levande, både positivt och negativt, och därför utförde man ritualer för att hedra och blidka dem.
Chagga
Chagga, eller Wachaga på swahili, är en bantu-grupp från Kilimanjaro-regionen i Tanzania. De utgör den tredje största etniska gruppen i landet.
Före kolonialtiden var chagga organiserade i självständiga stater på Kilimanjaros sluttningar. Regionen kallades då ofta Chaggaland eller Uchaggani på swahili och bestod av flera kungadömen.
Chagga har en rik kulturhistoria och är kända för sina traditionella ledare, mangi. Många bor eller har bott på familjegårdar som kallas kihamba, mark som går i arv genom generationer.
Chagga räknas som en mäktig stam, och Arusha- och Moshiområdet ses också som starka regioner. Vissa lever fortfarande traditionellt, men många har också byggt moderna hem och lever ett mer samtida liv.
Massajerna
Till skillnad från många andra grupper lever massajerna, liksom exempelvis hadzabe, fortfarande i stor utsträckning mer traditionellt. Även när de vistas i städer tenderar de att bära traditionella kläder, hålla ihop och tala sitt eget språk.
Massajerna tros ha sitt ursprung i Nildalen i Nordafrika. Under 1400-talet började de röra sig söderut och nådde så småningom dagens Kenya och Tanzania. Under slutet av 1600- och 1700-talen stod de på höjden av sin makt och dominerade stora delar av Östafrika.
Massajerna är kända för sin halvnomadiska livsstil och sitt starka fokus på boskapsskötsel. De känns lätt igen på sin klädsel, shuka, sina pärlsmycken och traditionen med kroppsmodifiering, till exempel uttänjda örsnibbar.
En viktig kulturell händelse är initiationsceremonin Eunoto, där unga män övergår till att bli äldre krigare och får nya roller i samhället.

Hehe
Hehe-stammen är känd för sin styrka och sina krigartraditioner. Den dominerar Iringa-regionen i södra centrala Tanzania.
Historiskt växte hehe fram ur flera äldre samhällen under 1800-talet. De förenades under den berömde ledaren hövding Mkwawa. Syftet var framför allt att stå emot yttre hot, särskilt slavhandlare och europeiska kolonisatörer.
Den delen av deras historia är fortfarande viktig och ihågkommen i dag.
I dag lever hehe-folket huvudsakligen av jordbruk och boskapsskötsel.
Gogo
Gogo är en central bantu-grupp som lever i Dodoma-regionen i centrala Tanzania. De tillhör det bredare bantufolk som migrerade över Afrika för cirka 2 000 till 3 000 år sedan.
Gogo-folket är känt för sin färgstarka kultur och sin musik. De använder traditionella instrument som zeze, ett tvåsträngat instrument, olika trummor och det speciella ensträngade instrumentet ndono, som görs av en kalebass.
Haya
Haya-folket lever i Kagera-regionen, nära Victoriasjön. De är också kända som Wahaya på swahili.
Man tror att de härstammar från järnanvändande jordbrukare som spred sig till olika delar av Afrika. Just därför är deras historia extra intressant. Forskare menar att de kan ha börjat producera stål eller hårdmetall för omkring 2 000 år sedan. Det tyder på att de tidigt utvecklade avancerade tekniker för metallbearbetning.
Haya-stammen är också känd för sin speciella arkitektur, med stora runda hus av lera och halm som kallas mushonge.
Andra stammar som du kanske har hört talas om
Zaramo
Zaramo-stammen lever främst i Tanzanias kustregion, särskilt runt Dar es Salaam. De är kända för sitt starka matrilinjära samhälle.
Zaramo-folket följer både traditionella religioner och islam, som haft stark närvaro i området sedan 1700-talet.
De lever främst av jordbruk och fiske och odlar bland annat majs, ris, bönor och kassava. De är också skickliga inom konsthantverk, som keramik och träsnideri. En viktig dans i kulturen är Mdundiko.

Makonde
Makonde har sina rötter i Moçambique men bosatte sig även i södra Tanzania, särskilt i Mtwara-regionen.
Makonde-folket är världsberömt för sina träsniderier och intrikata konstverk i ebenholts. Motiven kan föreställa människor, djur eller mer abstrakta former.
De har ett matrilinjärt släktskapssystem där kvinnans sida av familjen har stor betydelse. En viktig ceremoni är Nguvumali, där unga pojkar och flickor övergår till vuxenlivet genom traditionella läror och symboliska ritualer.
Pare
Pare-stammen lever i nordöstra Tanzania och delas ofta in i två undergrupper: Asu och Chasu.
Parebergen ger goda förutsättningar för jordbruk, och pare-folket är kända för att odla bananer, bönor, majs och kaffe.
Deras samhällsstruktur är också särskilt intressant. De har länge organiserat sig i små självständiga stater, där varje område leds av en ärftlig härskare.
En kulturell höjdpunkt är Ijanja-dansen, en traditionell dans fylld av rytmiska rörelser och ljud.
Makua
Makua lever huvudsakligen i Moçambique men har också en tydlig närvaro i Tanzania, särskilt i Mtwara-regionen.
Deras samhälle är traditionellt patriarkaliskt och lägger stor vikt vid manlig släktlinje. Makua är också kända för sitt hantverk. Män väver ofta mattor medan kvinnor gör korgar.
Musik och dans spelar en stor roll i kulturen, och deras framträdanden präglas ofta av komplexa rytmer och melodier.
Zigua
Zigua-folket lever i Tanga-regionen och är en etnisk grupp med starka jordbrukstraditioner. De odlar bland annat ris, hirs och kassava, och i kustnära områden fiskar de också regelbundet.
Historiskt spelade zigua en viktig roll i den långväga handeln mellan den östafrikanska kusten och Tanganyikasjön.
Dans och musik är centrala i zigua-kulturen. En särskilt känd dans är Ukala, som är en jaktdans. Med hjälp av trummor, skallror och sång skapar dansarna ett mycket rytmiskt och levande framträdande.
Mindre kända stammar
Hadza och Sandawe
Hadza och Sandawe räknas som två av Tanzanias mest ursprungliga folkgrupper. De lever fortfarande i stor utsträckning som jägare och samlare.
De är också kända för sina speciella klickljudsspråk, som påminner om språk som talas av khoisanfolk i södra Afrika.

Iraqw
Iraqw lever i det svalare höglandet i norra centrala Tanzania och har bevarat sitt särskilda cushitiska språk, som skiljer sig från Tanzanias vanligare bantu-, nilotiska- och khoisanspråk.
De är främst jordbrukare och har länge dragit nytta av de bördiga vulkaniska jordarna i regionen för att odla olika grödor.

Avslutning
Varje tanzanisk stam bidrar med sina egna kulturella, historiska och sociala uttryck. Tillsammans visar de upp den rika mångfald som Tanzania rymmer.
Det här arvet speglar en genuint afrikansk väv av kulturer och traditioner som inte bara har överlevt, utan som fortsätter att leva och utvecklas inom gränserna för denna östafrikanska nation.